Först ut 2008 blev: Nightwish på Vicar Sreet här i Dublin. Det var jag och en av mina danska jobbarkompisar som beslöt oss för att gå och se dem. Dansken gillar Nightwish men jag var lite mer skeptisk inför showen måste jag erkänna. Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker om den här opera / goth mixen.
Men nu över till showen i stället. Det som spelades var som följer:
Bye Bye Beautiful
Dark Chest of Wonders
Whoever Brings The Night
The Siren
Amaranth
The Poet And The Pendulum
Sahara
The Islander
Last of The Wilds
Slaying The Dreamer
7 Days To The Wolves
Wishmaster
I Wish I Had An Angel
Den svenska sångerskan Anette som ersatt Tarja, har ju inte riktigt den här operarösten men hon gjorde ett bra jobb ändå. I mitt tycke tycker jag att Nightwish är bättre nu faktiskt och de bjöd på en fantastisk show . Det var faktiskt bättre än vad jag trodde det skulle vara.
Ett litet klipp från kvällen, så klart kvällens höjdpunkt: Wishmaster
Nu börjar vi äntligen komma ifatt tiden, denna post är nämligen för den sista spelningen jag var på under 2007 . Blev lockad av en mycket gammal vän, som jag inte träffat på år och dar att hänga med dem och se Takida. Inte riktigt min stil men what the hell, varför inte tänkte jag.
Spelningen var i Lund på det klassiska Mejeriet så jag tog mig dit med allt vad det innebar . Vad jag minns så var det en bra spelning, men jag har inte lyckats hitta setlisten någonstans . Men de låtar som jag gillar spelades i alla fall. De är ju trots allt deras stora hits, så det är klart att de spelade dem. Då tänker jag främst på Jaded,Halo och så här i efterhand Curly Sue som blev en av favoriterna efter jag sett dem live faktiskt.
Det var en mycket bra spelning faktiskt och till min förvåning så kunde Takida faktiskt leverera ett bra framträdande. Vilket jag inte trodde innan jag sett dem själv .
Under samma vecka som Danny var här, hann vi även med en konsert med Ozzy Osbourne på The Point. Detta var mest för att vi var och såg The Who tidigare som faller honom i smaken. Då var vi ju tvugna att se något som låg närmare min smak också, inte sant? . Av det som erbjöds så föll valet på Ozzy, som passande nog hade en spelning i Dublin just då.
Vi laddade upp med lite öl som vanligt, men vi var fortfarande lite slitna efter spelningen med The Who tidigare, så vi tog det lite lugnare.
Förbandet för kvällen var Black Label Society, de var väl sådär får jag väl säga. Men senare kom ju Ozzy in på scenen och räddade kvällen på det viset. Det som spelades var följande:
1. Bark At The Moon
2. Mr. Crowley
3. Not Going Away
4. War Pigs
5. Believer
6. Road To Nowhere
7. Suicide Solution
8. I Don’t Know
9. Here For You
10. I Don’t Want To Change The World
11. Mama, I’m Coming Home
12. Crazy Train
13. Paranoid
Ozzy i all ära, men tacka gudarna för att han har sjungit i Black Sabbath förut. Visst vissa av hans solospår håller ju, som till exempel: Mr Crowley, Bark at the Moon, Suicide Solution och Here For You. Men utan War Pigs och Paranoid så hade det inte varit speciellt kul att titta på. Tack vare Sabbath-materialet så blev det ju ett bra gig.
När min gode vän Danny var här på besök förra sommarn, passade vi på att gå och titta på The Who. Det är ett av hans favoritband så det passade ju bra att de skulle spela här just under den veckan han var på besök.
Som de flesta gånger vi hänger tillsammans, laddades det upp med öl . Men just denna gången drack vi nog ofantliga mängder faktiskt, så här i efterhand kan jag inte riktigt förstå hur vi klarade det. Men roligt det kan ni skriva upp att vi hade .
The Who spelade i Marlay Park som är en gigantisk grässplätt här i Dublin. När vi kom dit möttes vi av en liten stad av öltält och provisoriska snabbmatsställen. Värsta festivalkänslan tänkte vi och fortsatte ladda upp med Becks Vier (som var ölet för kvällen).
The Who som hade Ringo Starrs son som trummis under sommarens turné, hade verkligen laddat för en show. Detta var setlisten:
I Can’t Explain
The Seeker
Substitute
Fragments
Who Are You
Behind Blue Eyes
Real Good Looking Boy
Sound Round
Pick Up The Peace
Endless Wire
We Got A Hit
They Made My Dream Come True
Mirror Door
Baba O’Riley
Relay
Drowned
A Man In A Purple Dress
The Real Me
You Better You Bet
My Generation/Cry If You Want
Won’t Get Fooled Again
Encore:
Pinball Wizard
Amazing Journey/Sparks
See Me, Feel Me/Listening to You
Tea & Theatre
Som ni kanske kan förstå av listan ovan (om ni känner till The Who och deras musik), så var Danny överlycklig, jag har nog aldrig sett honom sådan i alla fall inte i musikaliska sammanhang . Men det betyder ju bara att det var en väldigt lyckad kväll.
I April 2007, var det dags att se W.A.S.P i Lund, tillsammans med min goda vän Lu . Men det var ett riktigt projekt innan det blev av, en massa strul med flyg och sådär.. Men till sist lyckades jag ta mig dit och allting var fixat och ordnat. Lu hade sett fram emot detta minst lika länge som jag (hon är ett stort W.A.S.P-fan).
Förbandet för kvällen var Sister Sin, med en jätteduktig sångerska vid namn Liv, som för övrigt kommer från samma lilla skitkommun som jag själv . Jag har sett och hört henne förut i diverse mindre lokala akter när jag var yngre, men jag hade ingen aning om att hon sjöng i Sister Sin. En positiv överaskning.. Spana in dem det är ett hett tips. Så var det dags för huvudakten att inta scenen. Men till min besvikelse så körde de bara ett kort set på drygt en timme och utan blod och dödskallar som jag väntade mig .
Setlist:
1. Medley: On Your Knees/Electric Circus/Hate To Love Me
4. L.O.V.E Machine
5. Wild Child
6. Take Me Up
7. The Real Me
8. The Idol
9. I Wanna Be Somebody
10. Heaven`s Hung In Black
11. Blind In Texas
Det var ju visserligen en kort kväll men den var väldigt intensiv och mycket bra. Lu, ja hon var överlycklig och jag var glad .
Ovan ser ni ett videoklipp från kvällen som jag hittade på YouTube .